Till startsida
Göteborgs universitet
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Tre nya gästhantverkare vid Hantverkslaboratoriet

Nyhet: 2019-12-09

Nu är det klart vilka som blir 2020 års gästhantverkare vid Hantverkslaboratoriet. Jokum Lind Jensen, kommer att arbeta med projektet Det dekorativa rokokosmidet i Sverige, Miriam Korn med Alternativa metoder för tapeters mönsterpassning och Michael Andersén med Stråtak – hur kan vi bevara våra bästa tak.

Rokokosmide

Jokum Lind Jensen är restaureringssmed. I projektet ”Det dekorativa rokokosmidet i Sverige” kommer han att teoretiskt och praktiskt undersöka de för tidsperioden mest relevanta smidesteknikerna, verktygen och materialen. Utgångspunkten är ritningar av arkitekten Carl Hårleman (1700-1753), som står bakom många av den svenska rokokons mest framstående byggnadsverk, och bevarade smidesarbeten gjorda efter Hårlemans ritningar. Exempel på det senare är trappräcken på Åkerö slott i Sörmland, räcken på Stockholm slott samt skranken i Uppsala domkyrka och Riddarholmskyrkan, Stockholm.

Vilka ornamentstickare och mönsterskapare inspirerades Carl Hårleman av? Hur omtolkade han deras ritningar från ett franskt till ett svenskt sammanhang? Jokum Lind Jensen kommer också att undersöka hur Hårlemans ritningar tolkas av de smeder som utförde smidesarbetet. Förstod de Hårlemans idéer och hade de tillräcklig stilkännedom och fullgoda hantverksmässiga kunskaper för att leva upp till förlagorna?

Sammantaget förväntas projektet bidra med viktig kunskap inom restaurering där ett fullgott resultat fordrar att de hantverkare som utför arbetet har kunskap om den aktuella tidsperiodens stilar, tekniker och material, och även hur dessa varierat geografiskt.

Mönsterpassning av tapeter

Mirjam Korn, Rävlanda, är konstnär och kulturmålare. Hennes gästhantverkarprojekt ”Alternativa metoder för tapeters mönsterpassning” handlar om att utveckla kunskap kring mönsterpassning vid tapetframställning.

Äldre tapetmönster som är blocktryckta eller tryckta med en handgjord tryckvals uppvisar en subtil variation. Det gäller även till synes mycket enkla mönster. Små förskjutningar, skavanker, materialets förutsättningar och handens närvaro skapar mera levande mönsterytor som uppfattas som mjukare av ögat. Vilka metoder finns för att bygga system av rapporter som skapar just denna typ av mönster? För att svara på den frågan kommer Mirjam Korn att dels slutföra en tidigare påbörjad praktisk metodundersökning kring detta samt presentera denna, dels undersöka och dokumentera en del av det som gjorts tidigare inom området. Ett par av 1900-talets tapetskapare och deras arbetssätt kommer att studeras mera ingående.

Mycket få företag arbetar idag med att framställa handtryckta papperstapeter. Förhoppningen är att projektet ska tillföra viktig kunskap som kan bidra till att befästa och utveckla hantverksområdet.

Brandsäkra stråtak

Michael Andersén, Domsten, är byggmästare och taktäckare, dessutom ordförande i Svenska taktäckareföreningen som organiserar ett 20-tal medlemsföretag. Han kommer inom ramen för gästhantverkarprojektet ”Stråtak – hur kan vi bevara våra bästa tak” att färdigställa en handbok om stråtak, tänkt att fungera som en branschvägledning. Tanken är att även den övriga byggbranschen ska kunna ha nytta av handboken vid planering, projektering, uppförande och underhåll av stråtak.

För att handboken ska få genomslag behövs Boverkets godkännande för tak, T. Eftersom strå är ett brännbart material, även om vass är svårantändligt, krävs ett takunderlag av obrännbart material, i detta fall lera. För att få ett godkänt brandskydd behövs prover, recept samt beskrivningar. Projektet syftar även till att innefatta detta. Recept på olika lerblandningar kommer att tas fram och testas med målet att få stråtak brandskyddsklassade.

Strå har av tradition varit ett viktigt takmaterial i södra Sverige. Behovet av kunskap är stort för att kunna underhålla och lägga om befintliga tak samt lägga nya. Projektet kommer att kunna bidra till detta, samt förhoppningsvis även till den nödvändiga brandskyddsklassningen.
 

AV:

Sidansvarig: |Sidan uppdaterades: 2018-06-27
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?